"Jånte är den mest personliga hunden jag haft, han gillar alla människor, men älskar nog mig mest (lillhusse 26 år) bryr han sig inte värst mycket om! Jånte lyssnar och förstår nog det mesta man säger, han bara är… han gillar att dåsa i soffhörnan med mig vid tv:n då kan det ju bli godsaker!! Kex o Brieost är inte dumt!!

Han är inte så värst kelig men ibland kommer han smygandes och sätter sig omäkligt i knät, ja rätt var det är så bara har han backat upp i mitt knä, han tror att jag inget märker då!! Han pratar…   vi konverserar på låg nivå, pratar han högt så lyssnar han när jag säger att ”vi pratar med små bokstäver”

Jag kommer aldrig mer att få en hund som honom tror jag? Jånte föddes som ensam valp i kullen och blev då präglad tidigare på människan än vad de blir i en hel kull.

Jånte älskar att visa upp sig i ringen… eller om jag tränar hemma bara någon tittar är han nöjd! Lydnadsträning gillar han också, fast tävla kan jag inte göra med honom då han inte kan gå lös… Jaktinstinkten är för stor! FÅGLAR… Han springer dit fågeln flyger… å då har han totalt glömt alla regler!

Jånte har en mycket bra pälskvalite’ som tyvärr gör att han kommer på undantag framför min andra.. Lilla Lewis (Jånteson)  som ju fortfarande har en ganska besvärlig päls. Jånte blir då väldigt svartsjuk! Även om han inte gillar att bli rakad  m m så försöker han klämma sig före ”lillen” vid de tillfällena *L*

Här hemma funderar jag ibland på VEM som är yngst? Jånte far fram som ett yrväder med sina leksaker… hoppar skuttar o far…. Den andre… Han sitter under korkeken o luktar på blommorna.. *L*